Idag är det exakt 73 dagar kvar tills vårt plan lyfter och tar oss till Kreta för en härlig vecka med efterlängtat sol, bad och mat. Detta blir Ellas första utomlandsresa och Christian pass har gått ut så idag var vi med hela familjen när de skulle ta nya passkort. Christian skötte sig galant men när det väl var Ellas tur så var det inte lika tyst och lugnt längre inne på passkontoret. Ella gallskrek som en stucken gris och vägrade att sammarbeta. Flera gånger försökte kvinnan att ta kort på Ella medans hon hämtade andan för att börja skrika på nytt. Christian och jag bara tittade på varandra och visste inte vad vi skulle göra riktigt, passkort måste hon ju ta och det var kö efter oss. Vi stod och hoppade som galningar bakom kameran med gosedjur och gjorde allt för att hon skulle sluta gråta. Men nej, ingenting hjälper på den damen när hon sätter det humöret till. Envis som en åsna. Efter mycket hoppande och studsande blev det ett kort som "fick duga" som kvinnan sa. Christian och jag kunde inte hålla oss för skratt när vi fick se resultatet på en lipandes, sur liten Ella med tårar under ögonen på kortet. Inte mycket att göra åt nu är passkorten tagna iallafall. Vi lär ju få oss ett gott skratt varje gång vi ska ut och resa nu ett tag framöver.

 

Idag hade vi en lång skoldag, eller egentligen bara 3 timmas lektionstid fast 1,5 timma tidigt på morgonen och sedan 3 timmar "hål" innan nästa lektion på 1,5 började på eftermiddagen. Jag kände mig väldigt effektiv idag och tog därför med mig träningsväskan och gick och tränade på Sats kompassen mellan lektionerna. Vädigt härligt efteråt måste jag säga. Efter gymmet köpte jag med mig lunch och satte mig ute i solen och åt innan det var dags för lektion igen.

 

Efter skolan kom Christian och flickorna in till stan och möttes upp för att Christian skulle klippa sig. Under tiden promenerade tjejerna och jag runt i stan. Vi stod en bra stund inne på BR´s leksaker och jag tror Emilia hann peka på precis allt i hela affären och säga "mamma kan vi köpa den".

 

När Christian var färdig klippt tog han bilen hem med Ella och Emilia och jag åkte spårvagn och bytte sedan till bussen hem till Emilias stora förtjusning som har tjatat och tjatat om att få åka buss ett bra tag nu. Hon tycker att det är jätte spännande och var överlycklig över något så litet som att åka buss.

 

Idag har jag haft huvudvärk från och till hela dagen. Hoppade föreläsningen jag skulle gått på i eftermiddags och åkte hem istället la mig på soffan och somnade en stund tills jag blev väckt utav att Ella slog fjärrkontrollen i huvudet på mig, vilket inte gjorde saken mycket bättre. Senare på kvällen släppte värken äntligen och vi gjorde pannkakor till kvällsmat med massor av grädde och sylt. Emilia åt som en häst och Ella som en gris så det blev till att hoppa i badet direkt efteråt. Nu sover tjejerna äntligen och vi får väl se om det blir lite plugg ikväll eller om det bli lite mamma-pappa mys framför någon serie eller film ikväll istället. Känner lite mer för det sistnämnda.

 

Imorgon är det upp tidigt igen för skola. Imorgon ska vi för första gången under denna kurs upp till HSM (musikhögskolan) och ha dans, musik/rytmik och drama på schemat. Ska bli väldigt spännande att se vad vi nu ska få hitta på. Håller tummarna för midre huvudvärk imorgon bara.

 

Idag blev jag väckt 15 min innan min väckarklocka skulle ringa, runt 06.30 utav att båda tjejerna satt upp och busade och skrattade högt i sängen. Helt omöjligt att ens försöka få dom att somna om så det var bara att gilla läget och gå upp. Christian la sig på soffan medans flickorna leker inne i sitt rum. Nu är det snart dags för mig att bege mig till skolan för en heldag med föreläsning och seminarium.

 

Alltid när Ella och jag ska lämna eller hämta Emilia på förskolan börjar Ella att stor gråta bara vi kommer innanför grindarna. Jag får absolut inte sätta ner henne utan måste bära henne hela tiden och även om jag ska hjälpa Emilia på eller av med kläderna sitter hon fastklistrad som ett plåster på mig. Ännu värre är det om någon av fröknarna, någon utav de andra föräldrarna eller något utav barnen tittar på henne eller ännu värre om de säger hej till henne. Hon trycker ner ansiktet i jackan på mig medans hon grinar och hoppas antagligen på att när hon tittar upp igen så ska det bara ha varit en väldigt läskig dröm. (För visst är det fruktansvärt när folk är trevliga och hälsar på en). Såhär har det varit nu i några månader och det börjar nästan bli lite väl konstigt nu eftersom att hon är med så ofta och lämnar och hämtar men endå är livrädd varendaste gång gång.

 

MEN plötsligt så händer det...som man brukar säga. Idag när vi skulle hämta hem Emilia efter en dag på förskolan och de var ute på gården och lekte sprang Ella bara iväg till Emilia och struntade i mig helt och hållet, där stod jag kvar helt paff och såg säkert ut som en fågelholk. Sedan sprang hon till rutschkanan och ville åka den, gick fram till några andra barn och satte sig brevid på huk och kollade vad de pysslade med medans jag stod en bra bit bort (forfarande som en fågelholk). Våran lilla mes kanske äntligen har fattat att det kanske inte är så livsfarligt på Emilias förskola trotts allt. Att man faktiskt har väldigt roligt där. Man får iallafall hoppas att hon fattar det för efter sommaren smäller det, då är det dags vare sig hon vill eller inte att börja förskolan.

 

Med oss hem idag fick jag en väldigt stor bukett blommor...? som Emilia plockat så fint till mig. Så nu står den fina buketten med maskrosor på skänken ute i vardagsrummet och piffar upp hela hemmet. Så fint så.

 

Efter att vi lagat middag och ätit blev den en lång stund ute på lekplatsen med tjejerna som vägrade att följa med hem sedan när jag hotade med att klockan var mycket och att de skulle få bada om de snällt följde med mig hem, sagt och gjort, efter badet var det kvällsmat, bolibompa, tandborstning och hopp i säng. Båda tjejerna somnade på mindre än 5 min. Lyxigt och väldigt ovanligt. Så nu blir det plugg resten av kvällen för en mycket trött mamma som helst av allt hade velat lägga sig för natten nu jag med. Men det funkar tyvärr inte alltid så. Imorgon är det skola igen och jag får kissa ifred igen iallafall utan publik. Något possitivt att se fram emot åtminstånde.

 

Imorse eller rättare sagt inatt fick Ella för sig att vakna 04.35??! Hur pigg som helst satt hon upp i sängen och gjorde killi kill och skrattade högt när hon kittlade Christian i ansiktet. Själv vände jag mig bara om drog täcket över huvudet och ville bara dö när jag såg vad klockan var. Efter att hon lekt en stund somnade hon äntligen om och sov fram tills att klockan ringde och det var dags att gå upp och göra oss iordning för att lämna storasyrran på förskolan.  

 

Idag är jag ledig ifrån skolan och därför har Christian gått in och jobbar hela dagen idag från 8 till 23 ikväll. Så idag är det bara jag och tjejerna hemma. Just nu sover Ella middag vilket är den enda någorlunda lugna stunden på dagen så jag tänkte sätta mig och försöka läsa lite kurslitteratur innan damen vaknar igen och det är fullt fart igen som vanligt. För lediga ifrån skolan är vi inte dirket utan tanken är egentligen att man ska vara hemma och studera hela dagen men det är inte alltid så lätt att få ihop det så när man har små barn hemma och man måste jobba för att få ihop pengar. Jag får plugga så mycket jag bara orkar och kan ikväll när de somnat istället.

 

 

Igår var vi bjudna hem till våra vänner Camilla och Patrik som bor ute på Tjörn. Det är så mysigt att åka ut till dom för de bor verkligen på landet till skillnad ifrån oss. De har hästar, kor och stora åkrar utanför så långt ögat kan nå. Det är verkligen jätte vackert. Deras stora flicka Alicia och Emilia har lekt ihop sedan de var små bebisar så de är alltid lika glada när vi träffas och igår lekte de verkligen hur fint som helst tillsammans. Ella försökte haka på så gott hon kunde och kom bara ut till oss vuxna då hon ville sitta i knät och vila en stund eller klappa Alicias lillebror Wille innan de var dags att springa efter de stora tjejerna igen. Det var full fart hela dagen och vi fick även hälsa på och klappa de små kalvarna som Camillas pappa har en bit bort ifrån huset. Flickorna tyckte att det var hur spännande som helst och var inte alls rädda som deras fega morsa (jag). Eftersom att det blåste näst intill storm igår blev det även lite drakflygning för flickorna (läs. papporna). Sent på kvällen efter en heldag med massor av bus, lek och mat satte vi oss i bilen och åkte hem. När vi kom hem gick Ella och jag och la oss direkt och somnade på två sekunder medans Emilia och pappa var uppe och hade lite mys för sig själva vilket är det bästa Emilia vet att få vara uppe sent. Stora tjejen.

 

Nu efter ett ganska långt uppehåll ifrån skrivandet här inne har jag ofta fått höra tjat ifrån min familjs sida att jag måste in och uppdatera bloggen oftare. Så sagt och gjort nu ska jag försöka att skärpa till mig lite och försöka komma igång med bloggandet igen. Nu är det en månad sedan sist och det har hänt en hel del.

 

Just nu är det Christian som är pappaledig och hemma med flickorna på dagarna, själv har jag börjar plugga igen. Det blev så pga. att de har ändrat i min studiegång medans jag varit mammaledig och jag behöver därför ta "igen" en kurs som numera ligger i termin 1 som jag redan läst klar innan jag blev mammaledig. Den kursen som jag då läste under termin 1 har de flyttat till termin 2 (som jag kommer att läsa senare i höst) och kommer därför att ha en månads "uppehåll"  i december då jag redan läst den kursen. Lite konstigt kanske men kort sagt är jag inne nu hela Maj månad och läser en kurs och sedan är jag fortsatt föräldra ledig hela sommaren fram tills september innan jag kör igång helt igen med mina studier då Ella har börjat på förskolan.

 

Jag tycker det är hur roligt som helst att plugga igen och har längtat som bara den. Att få komma hemifrån lite och få vara utan barnen och träffa andra människor och bara få vara mig själv och inte mamma Hanna. (Kissa ifred på skoltoaletten utan att någon står brevid och tittar) Jag tycker att det känns som om jag varit mammaledig i en evighet nu med tanke på att det bara var 6 månader mellan mammaledigheten med Emilia och innan Ella kom. Därför tycker jag tyvärr inte alls att det alltid varit jätte roligt nu det senaste utan nästan längtat tills Ella börjar på förskolan och jag får börja min skola igen så att man kommer i de vardagliga rutinerna igen. För det är verkligen inte detsamma att bara ha ett barn och vara mammaledig till att ha två barn varav en går i förskolan och ska lämna/hämtas och allt runt omkring. Två barn som vill ha ens uppmärksamhet och två barn som kanske är trötta och griniga. Det tar på krafterna på ett helt annat sätt. Jag brukar säga att man vet inte hur det är att ha barn förens man har minst två. (De som skaffar ännu fler måste vara knäppa) Nej skämtosido. Visst är det underbart att få vara hemma med sina barn men ibland behöver man paus ifrån det också och det känner jag nu att jag behöver mer än någonsin. Här hemma njuter Christian för fullt över att få vara pappaledig och hemma med flickorna för första gången och tycker att dagarna går alldeles för fort och vill inte alls tillbaka till jobbet i juni. Så just nu är vi båda väldigt nöjda över hur livet ser ut . Även flickorna är glada över att ha en pigg och glad pappa hemma som leker och busar medans deras trötta och sletna morsa är i skolan och "andas och hämtar nya krafter". Sedan är det så härligt att komma hem efter en dag i skolan igen och få krama om flickorna som man då har hunnit sakna en hel dag. Detta behöver vi hela familjen.

 

Nu får vi bara hoppas att denna gländje och possitiva känska för skolan och pluggandet  håller i sig i 3 år till som jag har kvar utav min utbildning.

 

Idag fick vi ett trevligt sponat besök av Anna. Emilia blev jätte glad när hon såg att Anna var med och hämtade henne på förskolan. Vi åkte och åt mat på Mc donalds som Emilia fick bestämma, sedan åkte vi hem till oss och stackars Anna fick inte en lugn sekund här. Emilia skulle sitta brevid (helst på) Anna hela tiden och visa allt och berätta allt mellan himel och jord så vi knappt kunde prata med varandra. Anna behöver en veckas semester nu efter att hon hälsat på oss. Världens bästa Anna, flickorna älskar verkligen henne och det gör mig så glad. Henne håller vi hårt i!

 

I tisdags var jag med Ella hos tandläkaren på 1 års kontroll. Det blev lite prat om vad man ska tänka på när det gäller tänder och munhygien. Sedan blev det en liten titt i munnen på Ella som skrek som en stucken gris och gjorde så mycket motståd hon bara kunde. Som belöning för att hon inte bet av tandläkarens fingrar fick hon med sig en tandborste hem. Jag och mina bestämda lilla dam tackade för oss och gick hemåt. Ella med bestämda steg och sin nya fina tandborste i handen.

 

I lördags var vi bjudna hem till Christians vän Daniel som fyllde 30 år. Kvällen började med lite drinkar och tjöt hemma hos Daniel i hans nya lägenhet, därefter drog vi vidare in till stan där Danne hade bokat bord för middag på en restaurang som låg precis under nattlubben Lounge där vi sedan avslutade kvällen. God mat, ett jäkligt härligt gäng människor och väldans massa dans hela natten lång. Roligaste kvällen på väldigt länge och mycket välbehövligt för två trötta och slita småbarnföräldrar. Att bara få släppa barnen för en stund och ha kul tillsammans med andra härliga människor, äta i lugn och ro, kunna dricka och släppa loss och dansa och ha roligt utan att behöva tänka på någonting annat just då. Att bara få vara Hanna och Christian en kväll och inte mamma och pappa. Helt underbart!

 

I fredags var flickorna och jag inne i stan en sväng och köpte lite gott  i Saluhallen tills kvällens Lets dance. Jag köpte ölkorv, oliver och fetaost och Emilia köpte en stor godispåse. Så alla var nöjda. Det var kanon väder så vi promenerade runt i stan och hade det jätte mysigt, tittade på ankorna som simmade i kanalen och bara njöt av vårsolen.

 

Idag har det varit riktigt härligt vårväder med tvåsiffriga grader så flickorna och jag har varit ute och lekt. Ella som för första gången åkte rutchkana var helt överlycklig, skrattade och sprang genast tillbaka till trappan för att åka ännu en gång. Efter 100 åk i rutchkanan, gungat halva dagen, ätit lite sand och sprungit runt och busat var vi (jag) helt slut så vi gick hem och gjorde lite mat, efter det skulle vi alla tre sova lite middag så vi gick och la oss i vår säng och somnade direkt. Bara det att när vi vaknade hade klockan hunnit bli 8 på kvällen. Toppen! Så nu är man ganska så otrött om man säger så fast det är mitt i natten. Tur att det är fredag imorgon och vi alla tjejer är lediga.

 

Dansa och sjunga är fortfarande populärt här hemma. Ännu roligare är det ju nu när man har en syster man kan dansa med och sjunga för.

 

Våra fina tjejer. Ni är som natt och dag. Både utseendemässigt och era personligeheter. Emilia är mörkare i hyn och hår som sin pappa, Ella är ljusare som sin mamma, Emilia är den lugna, mysiga och snälla tjejen medans Ella är helvild, galen men så jäkla rolig. Medans Emilia älskar att mysa och titta på film klättrar Ella upp på vardagsrumsbordet och slänger sig i soffan medans jag får en hjärtattack. (Ella ger mig några hjärattacker varje dag) Christian och jag brukar skoja om att 25 Emilia hade varit lättare att ha att göra med än 1 Ella. Ni är så underbara båda två och så roligt att två systar kan vara så olika varandra. Vi älskar er så otroligt mycket era knäppgökar. Ni är bäst!

 

Igår åkte Ella och jag til Borås för att träffa Kicki och hennes goding Damien. På morgonen träffade vi några andra mammor och gick med i ett "barnvagnsrace". Vi promenerade till en park där vi stannade och gjorde lite olika träningsövningar medans alla barnen satt i sina vagnar och tittade på. Ella såg helt chockad ut. Det tror jag det så som jag flåsade och såg ut. Efter en timmas träning var det slut. Så Kicki och jag gick vidare och köpte lunch som vi åt medans barnen fick leka en stund innan vi gick ut igen i det underbara vädret på en promenad medans barnen sov middag i sina vagnar. Supermysig dag och det är så härligt nu när man kan vara ute i solen mera. Man känner sig direkt mycket gladare och piggare.

 

Idag har jag med (mycket lite) våld lyckats knåpa ihop Ellas allra första lilla toffs i håret. Lyckan är total (för mig)! Stackars barn...fast mest synd om mig, jag får nog hålla mig tills sommaren iallafall. Så kanske om jag har lite tur så har hennes hår växt några ynka mm mer tills dess.

 

Idag var det riktigt härligt vårväder, solen sken och massor utav fina vårblommor har tittat upp ifrån marken. Hela familjen har varit ledig idag så vi gick ut och gick en liten promenad bort till Allum för att handla lite mat. Ella som i helgen för första gången gick utomhus själv var hur lycklig som helst och det är som att en helt ny värld har öppnats framför ögonen på henne. Snabbt går det verkligen inte för det finns ju så mycket att titta på längst vägen. För att inte tala om inne i Allum. Sitta i vagnen vad är det för något? Nix denna damen ska bara gå själv och helst åt helt fel håll.