minapopcorn.blogg.se

I lördags var jag och flickorna hemma hos mina föräldrar och hälsade på. Det hade snöat dagen innan och det var alldeles vit ute. Äntligen! Därför passade det perfekt för mig att testa mitt nya objektiv på kameran som jag fått i julklapp. Så jag och flickorna gick ut i snön och fotade lite.

 

Just nu har barnen så mycket leksaker i sitt rum att de knappt vet vad de ska leka med. Dags för en liten vårrensning snart kanske? Jag fick iallafall ett nytt objektiv till min kamera i julklapp som jag önskat mig länge. Nu jädrar ska här fotas.

 

Det blev inte allt för många timmars sömn den natten för på juldagen ringde väckarklockan tidigt och det var dags att gå upp och göra familjen iordning. Varje morgon dagen efter julafton samlas hela familjen hemma hos mamma och pappa för att äta frukost, tomtegröt och julskinka. Även Ella gillade gröten med saftsås. Efter frukosten blev det konsert som vanligt, då Emilia skulle uppträda med sin nya microfon som hon fått kvällen innan i julklapp.

 

Denna julen var Ellas allra första och ruttinerade Emilia är inne på sitt tredje år nu. Emilia hade väntat på tomten i flera veckor och var väldigt glad att dagen då mr T skulle komma äntligen var här. Efter att vi vaknat, duschat och gjort oss fina åkte vi upp till barnens farmor och farfar där vi skulle fira julen tillsammans med hela min familj. Det blev en mysigt julafton med hela familjen alla nära och kära, mycket god mat, tonvis med julklappar och väldigt mycket skratt. Precis som en lyckad julafton ska vara. Lilla Ella fick träffa jultomten för första gången. När hon fick sitta i hans knä blev hon så glad och sken upp i världens leende att det var svårt att själv hålla sig för skratt när man såg henne. Emilia var framme och kramade tomten flera gånger och var i sjunde himlen och jublade högt när tomten läste på paketen "till Emilia, från tomten". När tomten skulle gå vidare vinkade hon glatt hej då till honom i fönstret. Sedan sprang hon tillbaka till sitt berg av paket för att fortsätta paketöppnandet. Ella var desto mindre imponerad utav alla sina julklappar utan tyckte allra bäst om julklappspappret som hon satt och pillade och rev sönder tills vi slutligen fick slita det ifrån henne innan det åkte i papperskorgen. När vi väl hemma la oss i sängen för att sova tittade jag på klockan en sista gång och då visade den 02.30 så det blev en sen kväll och vi alla somnade innan vi nästan hunnit blunda.Hur mysigt och roligt det än är med jul så måste jag ändå erkänna att det är ganska skönt när det väl är över. Barnen är nöjda med julen och har fått massvis med nya fina saker att leka med, så nu har man att sysselsätta sig med ett bra tag framöver. Nästa år blir det antagligen julaftonsfirande tillsammans med hela min tjocka släkt. 

 

Dagen innan julafton, den 23 december jobbade pappa Christian hela dagen så flickorna och jag hade bjudit hit Anna och min lillebror för lite julmys och "ett måste" bingolotto. Anna och jag hade gått all in och körde på två dubbellotter var. Till vår stora besvikelse blev ingen av oss miljonärer denna kvällen heller. Men mysigt hade vi det iallafall och det var väl det viktigaste...eller? (Hade ju inte skadat med liiite pengar åtminstonde)

 

Imorgon är det julafton redan. December månad har bara flygit förbi. Lite svårt att känna någon direkt julkänsla när det är hela 7 grader varmt ute. Lite snö över jul och nyår hade inte varit helt fel. Nu är nästan alla paket inslagna iallafall, vi har köpt all julmat, flickorna är friska igen (vilket var det viktigaste). Imorgon ska vi fira jul uppe hos barnens farmor och farfar tillsammans med hela min familj som också kommer att vara där. Ska bli jätte mysigt och roligt att alla är samlade. Bara lite snö på det tack! 

 

Idag har Ella och jag haft några timmar för oss själva här hemma medans Emilia och pappa Christian varit iväg på äventyr. Vi har sovit (den mista av oss iallafall), lekt massor och busat i flickornas rum. Nu är det kväll och vi har två överaktiva barn vakna här hemma och mina ögon går i kors. Är det inte nu man ska få lite egentid som förälder? Nej tydligen inte hemma hos oss...

 

Tomten kom tidigt till Emilia iår. Eller rättare sagt min kusin Camilla var här igår och gav oss ett jättefint dockhus som hennes dotter Ellen haft när hon var liten. Hon hade sagt innan att hon haft ett stort dockhus till oss liggandes i källaren som vi kunde få utav henne om vi ville, men när hon sa stort så hade jag inte föreställt mig denna storleken. De kom hem till oss för att lämna detta enorma dockhus och ni kan ju tänka er att Emilia blev minst sagt överlycklig. Hon har redan hunnit leka med dockhuset en hel del, även Ella står brevid och pillar och slänger ut möbler och dockor medans Emilia står och lägger tillbaka allt igen. En riktigt evighetslek. Nu har flickorna världens finaste dockskåp att leka med en lång tid framöver. Tack Camilla och Ellen!  

Igår var första gången på några långa veckor som vi äntligen kunde bjuda hem folk igen efter alla dessa sjukdomar som vi haft här hemma. Anna och Diego var här och vi lagade mat (läs Diego lagade mat), åt en massa chips, godis och annat onyttigt. Vi låg i soffan hela kvällen och bara tjötade och myste för fullt. Precis som en fredagskväll ska vara.

 

Idag blir våran lilla dam här hemma 10 månader. Det har vi firat idag med skrik, skrik och skrik deluxe. Det är både förkyldning och flera tänder som spökar just nu så livet är för tillfället inte så härligt som det borde vara. Men lite fler gråa hårstrån på morsan kan väl inte skada.

 

Igår var det dags för årets jul på Liseberg. Vi åkte tillsammans med Christian syster och flickornas kusin. Det var kallt som sjutton och vi alla hade långkalsonger på oss för att inte behöva frya ihjäl. Men mysigt var det med alla miljoner vackra lampor i träden, julmusik och härlig julstämning. Barnen åkte karuseller, spelade på lotterier (och vann en massa) lämnade sina önskelistor till självaste tomten, åt vofflor, tittade på djuren och träffade de fina lisebergskaninerna som de fick krama och busa med. Med andra ord hade vi en riktigt kanon dag och barnen var så lyckliga så. Tråkigt bara att vi aldrig verkar få någon snö här i Göteborg. Väldigt väldigt trist. Istället fick vi lite ösregn fram emot kvällen när det endå var dags att börja röra sig hemåt. Men ösregn kan ju vara mysigt det också...(om man nu inte råkar vara ute mitt i det)

 

 

Förra året fick Emilia ett leksakskök ifrån Ikea utav sin mormor och morfar i julklapp. Detta kök har hon lekt flitigt med sedan dess och älskar att laga mat till oss andra i familjen. Jag har länge sagt att jag skulle vilja måla om det i en lite roligare färg eftersom att jag tycker det ser lite tråkigt ut. Ett år senare alltså nu i veckan fick vi äntligen tummen ur och åkte iväg för att köpa lite färg och annat som vi skulle ha till köksförvandlingen. Hela måndagskvällen satt Christian och jag och målade och grejade och när Emilia kom hem från förskolan på tisdagen stod hennes nya fina kök och väntade på henne i hennes rum. Gissa om hon blev glad. Nu har stumpan finare kök än mamma och pappa! Så nu jädrar lagas det mat som aldrig förr här hemma.

 

Ja idag var det alltså tänkt att jag skulle ta lite härliga julkort på tjejerna som vi kunde skicka till familj och vänner. Efter en massa förberedelser och att försökt tajma in när Ella var på " någorlunda bra humör" var det alltså dags. Ja jag vet inte riktigt vad jag ska säga utan jag tror att dessa bilder får tala för sig själva...

 

Jag visste att min familj är lite crazy ibland men detta som hände idag tar nog priset. Christian, flickorna och jag ligger och sover i vår säng allihopa. Plötsligt vaknar jag av att min telefon vibrerar. Får tag i mobilen i mörkret och ser att det är min lillebror som ringer, klockan visar 06.52. Min första tanke var direkt "shit vad har hänt nu" "har någon dött" ja jag hann nog tänka en hel del på bara några sekunder. Jag svarar och min bror säger:

"Men va? Varför är du här nu? Vad händer?" frågar jag samtidigt som jag trycker på knappen som öppnar porten.

jag springer in och slänger på mig mina mjukisbyxor och tjöja som ligger brevid sängen och öppna dörren för att vänta på att min bror ska komma upp för trapporna. Det konstiga är att jag hör fler röster i svalen, "kommer han med sin tjej? Nej jag hörde en mansröst och den tillhör inte min bror, det låter som om det är flera stycken.

Men va f*n sysslar han med har han med sig folk? Är han full eller?! Helt plötsligt ser jag min mamma nedanför i trappan som först försöker att gömma sig och sedan säger till mig:

"Vad fan händer, vad gör ni? har det hänt något? frågar jag väldigt väldigt förrvirrad.

Samtidigt hör jag att jag får ett sms på mobilen. Jag går in i sovrummet och tittar på telefonen. I smset står det "Din taxi är här nu" sedan något kontigt taxi nummer.
Nu blir jag chockad på riktigt och väcker Christian.

"Hallå Christian vakna!! Min familj står utanför i svalen, dom har fan vunnit på lotto eller något!!" (Jag tänkte att nu har de blivit galna och vunnit massa pengar på lotto och nu har de beställt en taxi som tar oss till Landvetter och Thailand på direkten. Hmm vilken bikini ska jag packa med mig?) JA JA, jag var trött och förvirrad! Men blev väldigt lycklig där för några sekunder kan jag lugnt säga. Tills dörren plötsligt slås upp och in i sovrummer tågar hela familjen (mamma, pappa, syrran, brosan och brosan flickvän) in i ett luciatåg samtidigt som de sjunger Santa lucia. Både Emilia och Ella sätter sig upp i sängen helt trötta, stressade och ser helt förskräckta ut och fattar inte ett skit av vad som just händer. Morfar i klänning? Mummu med bagarmössa på sig, Abbe som lucia... Vi tittar på varandra och sedan på det "skönsjungade" luciatåget och vet inte om vi ska skratta eller dra täcket över huvudet. "drömmer vi?" När de kört igenom typ 4 olika lussesånger i olika stämmor och vi hunnit smälta någorlunda vad som just hänt. "va fan, ingen Thailandresa?" (Det visade sig att det sms som jag fick antagligen var någon full jäkel ifrån Örebro som skickat fel, extremt bra tajmat också)

Efter showen blev vi bjudna på frukost som de köpt med sig och vi skrattade en hel del åt vad som just hänt. Tydligen hade detta planerats in i minsta detalj i flera veckor tillbaka, och givetvis hade detta varit mammas påhitt. Helt otroligt att alla ställde upp ändå så tidigt en lördagmorgon. Detta kommer vi att kunna skratta gott åt väldigt väldigt länge. Som sagt jag visste att min familj var lite knäppa, men detta hamnar nog på topplistan! Riktigt roligt blev det iallafall.

 

I tisdags var Emilia äntligen tillbaka på förskolan igen efter sina vattenkoppor, och som hon längtat tillbaka till alla sina kompisar. Vi hade en överlycklig tjej här hemma tisdagsmorgon. Hon hade lagt fram sin favoritklänning (med Elsa och Anna ifrån filmen frost på) kvällen innan som hon skulle ha på sig första dagen. När Ella och jag kommit hem igen efter att lämnat stora syrran upptäcker Christian att även Ella nu är full av vattenkoppor. Det förklarade ju varför hon haft så hög feber några dagar innan. Så sjukstugan fortsätter här hemma just nu men en liten 9 månaders tjej med massor av små prickar över hela kroppen. Snart är detta över iallafall och vi behöver aldrig mer tänka på några vattenkoppor. Men just nu är det lite gnälligt och ledsamt här hemma, jobbigt med massa kliande prickar men vi tar en dag i taget.

 

 

Läppstiftstjuven har slagit till här hemma igen. Denna gången hade "tjuven" låst in sig i badrummet och varit väldigt tyst. Det var först efter ett bra tag jag fattade att Emilia inte längre satt och tittade på tv utan försvunnit spårlöst. När jag sedan såg att hon inte var inne på sitt rum utan att det var låst in till badrummet blev jag först lite rädd att hon ska ha satt på vatten och börjat leka i sin badbalja eller liknande. Men efter att jag bankat på dörren, skrikit och gapat en stund öppnade hon till slut dörren. När jag fick syn på henne kunde jag bara inte låta bli att skratta. Denna gången nekade hon iallafall inte som sist utan sa att "hon bara ville göra sig lite fin". Skitunge.

 

Förra helgen när vi vaknade på lördagen fick vi oss en liten överraskning. Emilia hade fått vattenkoppor under natten och såg nu ut som en liten prickekorv. Men hon var precis lika pigg och glad som vanligt och det var absolut inget fel på henne förutom alla prickar som dykt upp. Nu har det gått 9 dagar sedan hon fick vattenkopporna och de har börjat att torka jätte fint och de flesta är helt försvunna redan, bara de största som är kvar nu. Tänk vilken tur hon haft som sluppit febern, klådan och allt annat jobbigt som brukar höra vattenkoppor till. Nu hoppas vi bara på att lillasyrran också ska ha blivit smittad och får prickar snart hon med. Det känns som att det är lika bra att ha det avklarat på båda tjejerna nu innan jul och när man ändå är hemma under mammaledigheten. Men än så länge inga prickar på lillasyster. Men igår kväll kom febern till Ella och tempen visade 39,5 grader. En ledsen och trött tjej somnade väldigt gott på mamma efter en alvendon och idag har det varit lite bättre. Kanske vattenkoppar på gång. Vi får helt enkelt vänta och se.