minapopcorn.blogg.se

Idag på eftermiddagen åkte vi upp till Christians mamma och firade henne på morsdag. Extra roligt idag då alla syskonen var samlade, vilket var ett tag sedan sist. Flickornas farfar hade grillat och som vanligt var det hur gott som helst. Ella åt mer än alla oss andra tillsammans. Vårat lilla matvrak som kan äta hela dagen om hon själv får bestämma. Direkt efter maten gick hon på fruktskålen och ville ha ett äpple. Det blev en väldigt trevlig morsdag med mycket mys. Nu är det dags att lägga sig för imorgon är det sista skoldagen innan mitt sommarlov börjar. Har tills nu på fredag att skriva klart min tenta men jag är i stort sett redan färdig så det känns härligt. Nu kan man ta lite sommarlov i förskott.

 

Idag blev jag väckt utav mina flickor och Christian på sängen med skönsång från Emilia. "Ja må du leva..." Emilia förstår inte riktigt vad mors dag är utan tror att jag fyller år. Jag fick paket och kort och givetvis fick jag hjälp med att öppna paketet innan jag ens hunnit känna på det själv. "Vill du ha hjälp att öppna paketet mamma?" (hann inte ge henne något svar innan...) "okej mamma jag hjälper dig att öpnna". I Paketet fick jag en mors dag glossybox. En box med olika skönhetsprodukter (som jag tidigare beställde till mig själv som flickorna fick ge mig i present idag.) Sedan fick jag två trisslotter där jag lyckades skrapa fram hela 80 kr. Alltid något. Sedan på kortet jag fick stod det att jag skulle få beställa ett par skor jag velat ha ett tag nu. Ett par Nike Air Force 1. Tänk om man kunde bli väckt med såhär fina presenter lite oftare.

 

 

Redan igår tjuvstartade vi mors dag genom att åka och hälsa på min mamma och fira henne. Vi hade köpt blommor och lotter och när mamma öppnade dörren så började Emilia att sjunga "ja må hon leva". Sedan blev det fika och det blev en mysig tidig morsdag igår.

 

 

Ja ni läste rätt, vi har fått tillökning. Vi har blivit med grodyngel. I en glasskål (läs. MIN popcornskål) bor numera ett härligt gäng glada grodyngel. Tidigare i veckan var Emilia hos farmor och farfar efter dagis och kom hem med sina fem nyfunna vänner i en burk. De får bo ute på vår balkong men varje dag ska de tittas till och matas med något slags blad. Emilia frågar varje dag "mamma när får de ben?" Aldrig hoppas jag.

 

Igår var Emilia och jag och hämtade ut ett paket som nästan var större än henne själv. Tre dagar innan hade vi beställt lite nya sommarkläder till henne då vi nyligen rensat ut i hennes garderob då mycket av hennes kläder blivit försmå eller blivit tråkiga fläckar på som inte går bort i tvätten. Ella däremot har alldeles för mycket kläder då hon får ärva allt ifrån Emilia plus att jag shoppat ganska duktigt till henne oxå tidigare. Så igår var det en mycket glad tjej här hemma som öppnade paketet med massor av klänningar, toppar, leggings och annat fint att ha på sig framöver. Roligt med lite nytt i garderoben. Emilia har redan nya favoritplagg här hemma nu.

 

Idag är det ingen vanlig dag för det är min bästa väns födelsedag!! Idag blir Anna 28 år! Woop woop! Sedan vi var 9 år unga har vi höllt ihop i vått och torrt! I snart hela 20 år har vi varit bästa vänner och vi har varit med om så otroligt mycket tillsammans! Väldigt mycket som man kan gapskratta åt idag! Finns ingen bättre att dela alla dessa minnen med än med dig! Vi har lekt i sandlådan tillsammans, lekt med barbie och dockor (i smyg) tillsammans, vi har varit fjortisar tillsammans, vi har rest tillsammans, vi har firat alla våra födelsedagar tillsammans, vi har varit ute och partajat otaligt många gånger tillsammans, vi har varit på varandras studenter, du har varit de första som hälsat på när mina flickor fötts det finns så mycket mer men det viktigaste av allt vi har alltid ställt upp för varandra! Det finns så mycket att säga men det räcker med att säga att jag älskar dig av hela mitt hjärta Anna! Du är verkligen guld värd för mig och min familj! Jag önskar dig inget annat än det bästa i livet! Du och jag ska sitta på ålderdomshemmet och gnälla och tjata på våra gubbar! Tack för att du finns!

 

Igår på eftermiddagen/kvällen åkte Christian, Patrick och jag i Patricks grymmebil för att hämta upp min lillebror som skulle på bal med skolan. Nästa vecka på torsdag är det nämligen dags för studenten för vår lille prins. Tänk att det redan är 9 år sedan man själv stod där på studentflaket och hoppade upp och ner och kände sig lycklig över att äntligen slippa skolan. Hela Albins skolan plus en mijlon andra skolor hade samlats uppe vid poseidon för att fotas innan de skulle vidare till sina "partyn".

 

Abbe var så stilig i sin kostym och det är fortfarande lite svårt att ta in att min lilla lillebror inte är så liten längre och tar studenten iår.

 

Igår efter en ganska kort skoldag mötte jag upp Christian, Ella, Patrick, Pari och fina Olivia. Först gick vi till Yammi och åt mat och sedan blev det en fika ute i solen medans flickorna sprang runt och busade tillsammans. För första gången på ganska länge var det riktigt härligt väder ute.

 

Idag har jag suttit hemma och läst massor och skrivit på min jädra tenta hela dagen. Vid 8 på kvällen medans Christian la flickorna gick jag ut och gick en timmas välbehövlig promenad. Skönt att komma ut andas lite frisk luft och bara slippa tänka på tentan för en stund. Imorgon är det skola igen och nya tag. Bara två veckor kvar till sommarlov.

 

Igår slutade jag skolan klockan 12 redan och Christian och flickorna mötte upp mig i stan. Vi hade bestämmt träff med Patrik, Camilla, Alicia och William i kungälv på ett lek och bus hus. När vi närmar oss ringer de upp oss och säger att de rdean är framme men att det är stängt hela veckan för ombyggnation. Typiskt, vi bestämmer oss istället för att åka till Leos lekland i Borås.  

 

Så efter halva Sverige runt blir det en hel dag på Leos lekland istället. Det var väldigt lugnt och inte alls mycket folk där och flickorna kunde springa runt och åka hur mycket de bara ville och orkade. Även Ella och Wille tyckte att det var väldigt spännande med de stora rutchkanorna och fick åka med. Även vi vuxna hängde på och åkte rutchkanor, hoppade studsmatta, cycklade och lekte i bollbhaven. Efter några timmar på Leos var vi alla helt slut och väldigt hungriga. Det tar på krafterna att hänga med i Alicias och Emilias tempo.

 

Efteråt stannade vi till i Åhaga outlet och Nelly shop där jag hittade två fina kjolar, Christian hittade 2 t-shirts och Emilia hittade en klännig och ett par trosor hon valde ut själv. Ella fick nöja sig med att ärva detta om några år.

 

Sedan blev sista stoppet innan hemgång Burger king och jag tror klockan var efter nio på kvällen när vi äntligen var hemma igen nöjda, glada och trötta efter en heldag med familjen Andersson.

 

Ledtråd: En person som tydligen lärt sig att ta sig blöjan själv idag.

 

Sverige och Måns gick igårkväll och vann hela Eurovision och Christian och jag satt uppe och tittade på hela programmet, jag tror klockan hann bli 2 innan vi kom i säng efter att alla intervjuer äntligen var slut. 

 

Imorse när vi vaknade åt vi alla frukost och klädde på oss och åkte iväg till gymmet. Barnen lekte och busade på minisats medans Christian och jag körde ett benpass ihop. Ella har fram tills nu varit ledsen varje gång vi lämnat men så fort vi gått blir hon jätte glad igen och har jätte roligt, berättar personalen jämt när vi hämtar. Jag tycker ändå att det känns lite jobbigt att lämna när hon blir ledsen jämt, men nu äntligen känns det som att det håller på att vända. Idag blev hon inte ledsen och när vi kommer för att hämta flickorna efter vårt träningspass så brukar vi tjuvkika på dom innan vi går in och ser hur roligt de har det. Personalen där är helt underbara så det känns hur bra som helst, bara om hon vill vara lite gladare även när vi lämnar hade det varit helt perfekt. Det finns bollhav, rutchkana, bord där de kan rita och massor av roliga saker att leka med så vi vet att det är hur roligt för dom som helst. Älskar verkligen vår gym, skulle aldrig i livet byta till något annat.

 

När vi skulle hem ville Emilia stanna till i djuraffären brevid och titta på kaninerna (och fiskarna, boring.) Men vad gör man inte för sina barn. De får hänga med till gymmet så får vi titta på deras fiskar. Win win.

 

Idag ringde de ifrån Christians jobb och frågade ifall han ville komma in och jobba extra, eftersom att vi inte hade några direkta planer för dagen tackade han ja. Flickorna och jag åkte därför hem till mamma som är hemma själv i helgen medans pappa och lillebror är i Tyskland på fotbollsresa. Vi tog en riktigt lång och härlig promenad på 1 mil och vi var båda riktigt svettiga och möra i kroppen efter 1,5 timma i solen puttandes på dubbelvagnen i alla upp och nedförsbackar. Blev som ett härligt träningspass fast med massor av tjöt.

Vid 7 på kvällen var Christian hemma från jobbet igen och det blev mys framför tvn och Eurovision efter vi varit och handlat massa lördagsgott. Ätarkväll och nu ligger jag här i soffan helt äcklig och övermätt av all godis och annan skit (det var den promenaden det). Nu ska vi bara se vad resultatet blir i tävligen och se hur det går för vår Måns innan vi lägger oss. Heja Sverige! 

När det var dags för Emilia att sluta med nappen trodde vi att det skulle bli jätte jobbigt. Så fort vi kom hem var nappen det första hon letade upp och hittade hon ingen var det bara till att sno Ellas. Det var väldigt ofta en napp i munnen både dagtid och nattetid. Men så tidigare iår den 27 mars hade Emilia 3 års kontroll hos tandläkaren som då under besöket berättade tandläkaren att när man är 3 år är man så stor att man helst vill att man slutar med nappen helt och hållet för tändernas skull.  Mycket mer än så behövdes inte göras utan när vi kom hem pratade vi om att tandläkaren sa att du är så stor tjej nu som inte behöver nappen längre. Emilia blev så glad att tandläkaren tyckte att hon var en stor tjej. Efter den dagen har Emilia aldrig ens frågat efter nappen inte ens när det är läggdags som innan alltid blev ett himla liv om hon inte fick napp. Jag var helt chockad utav hur duktig hon var, från att vara så beroende av någonting till att bara sluta helt och hållet utan en enda ledsen min eller minsta lilla bråk. Det är stort och jag är så stolt över Emilia som varit så otroligt duktig.

 

Igår när vi var på Liseberg hade Emilia med sig en av sina gamla nappar i en plastpåse som vi spratat till detta tillfälle. Hon skulle äntligen få lämna sin gamla napp till Lisebergskaninerna. Kanintjejen förklarade för Emilia att de skulle stoppa ner nappen i Nappometern och då skulle Emilia få dra i spaken som gjorde så att nappen trillade ner i kaninens stora säck. På kvällen när säcken blivit full skulle Kaninen ta med sig den hem till sina små kaninbebisar som skulle bli så himla glada för alla fina nappar. Kaninen skrev ett diplom till Emilia och hon var stolt om en tupp när hon visade oss sitt fina diplom där det stod att hon var en riktig kaninvän. En stor kram till kaninen och sedan vinkade vi hej då innan vi busade vidare.

 

Idag har vi haft en jätte mysig dag bara vi fyra på Liseberg. Vi hade packat med regnkläder till tjejerna eftersom att vi visste att det skulle regna från och till. Fördelen med regn var att det var väldigt lite folk i parken och vi slapp att stå i långa köer utan Emilia kunde bara springa rätt in och hinna med karusellen eller vänta max 1 gång. Helt perfekt. Emilia var jätte modig och vågade åka precis allt som hon hade längden inne för. Ella deremot fick åka med på "mini flygplanen" och varken sa ett ljud eller rörde inte en min under hela åkturen. Så vet vet faktiskt inte om hon tyckte att det var jätte roligt, läskigt eller skit tråkigt. För er som inte vet brukar vi kalla Ella för "miss serious" för hon alltid är så allvarlig och bjuder inte på ett leende till vem som helst. Väldigt svårflörtat brud.

 

Efter en härlig dag med massor av åkande, kramande med kaninerna, lek och bus var vi ganska nöjda för denna gången. Men Emilias snälla Mummu köpte ett guldkort till henne så att hon ska kunna åka till Liseberg hur mycket hon vill under hela sommaren så det lär inte dröja så länge innan vi åker tillbaka igen. Emilia var överlycklig och frågade mig när vi var på väg hem "mamma kan vi åka till liseberg imogon igen?". Tack mummu vi kommer och lämnar Emilia hos dig imorgon bitti.

 

Idag är det exakt 73 dagar kvar tills vårt plan lyfter och tar oss till Kreta för en härlig vecka med efterlängtat sol, bad och mat. Detta blir Ellas första utomlandsresa och Christian pass har gått ut så idag var vi med hela familjen när de skulle ta nya passkort. Christian skötte sig galant men när det väl var Ellas tur så var det inte lika tyst och lugnt längre inne på passkontoret. Ella gallskrek som en stucken gris och vägrade att sammarbeta. Flera gånger försökte kvinnan att ta kort på Ella medans hon hämtade andan för att börja skrika på nytt. Christian och jag bara tittade på varandra och visste inte vad vi skulle göra riktigt, passkort måste hon ju ta och det var kö efter oss. Vi stod och hoppade som galningar bakom kameran med gosedjur och gjorde allt för att hon skulle sluta gråta. Men nej, ingenting hjälper på den damen när hon sätter det humöret till. Envis som en åsna. Efter mycket hoppande och studsande blev det ett kort som "fick duga" som kvinnan sa. Christian och jag kunde inte hålla oss för skratt när vi fick se resultatet på en lipandes, sur liten Ella med tårar under ögonen på kortet. Inte mycket att göra åt nu är passkorten tagna iallafall. Vi lär ju få oss ett gott skratt varje gång vi ska ut och resa nu ett tag framöver.

 

Idag hade vi en lång skoldag, eller egentligen bara 3 timmas lektionstid fast 1,5 timma tidigt på morgonen och sedan 3 timmar "hål" innan nästa lektion på 1,5 började på eftermiddagen. Jag kände mig väldigt effektiv idag och tog därför med mig träningsväskan och gick och tränade på Sats kompassen mellan lektionerna. Vädigt härligt efteråt måste jag säga. Efter gymmet köpte jag med mig lunch och satte mig ute i solen och åt innan det var dags för lektion igen.

 

Efter skolan kom Christian och flickorna in till stan och möttes upp för att Christian skulle klippa sig. Under tiden promenerade tjejerna och jag runt i stan. Vi stod en bra stund inne på BR´s leksaker och jag tror Emilia hann peka på precis allt i hela affären och säga "mamma kan vi köpa den".

 

När Christian var färdig klippt tog han bilen hem med Ella och Emilia och jag åkte spårvagn och bytte sedan till bussen hem till Emilias stora förtjusning som har tjatat och tjatat om att få åka buss ett bra tag nu. Hon tycker att det är jätte spännande och var överlycklig över något så litet som att åka buss.

 

Idag har jag haft huvudvärk från och till hela dagen. Hoppade föreläsningen jag skulle gått på i eftermiddags och åkte hem istället la mig på soffan och somnade en stund tills jag blev väckt utav att Ella slog fjärrkontrollen i huvudet på mig, vilket inte gjorde saken mycket bättre. Senare på kvällen släppte värken äntligen och vi gjorde pannkakor till kvällsmat med massor av grädde och sylt. Emilia åt som en häst och Ella som en gris så det blev till att hoppa i badet direkt efteråt. Nu sover tjejerna äntligen och vi får väl se om det blir lite plugg ikväll eller om det bli lite mamma-pappa mys framför någon serie eller film ikväll istället. Känner lite mer för det sistnämnda.

 

Imorgon är det upp tidigt igen för skola. Imorgon ska vi för första gången under denna kurs upp till HSM (musikhögskolan) och ha dans, musik/rytmik och drama på schemat. Ska bli väldigt spännande att se vad vi nu ska få hitta på. Håller tummarna för midre huvudvärk imorgon bara.

 

Idag blev jag väckt 15 min innan min väckarklocka skulle ringa, runt 06.30 utav att båda tjejerna satt upp och busade och skrattade högt i sängen. Helt omöjligt att ens försöka få dom att somna om så det var bara att gilla läget och gå upp. Christian la sig på soffan medans flickorna leker inne i sitt rum. Nu är det snart dags för mig att bege mig till skolan för en heldag med föreläsning och seminarium.

 

Alltid när Ella och jag ska lämna eller hämta Emilia på förskolan börjar Ella att stor gråta bara vi kommer innanför grindarna. Jag får absolut inte sätta ner henne utan måste bära henne hela tiden och även om jag ska hjälpa Emilia på eller av med kläderna sitter hon fastklistrad som ett plåster på mig. Ännu värre är det om någon av fröknarna, någon utav de andra föräldrarna eller något utav barnen tittar på henne eller ännu värre om de säger hej till henne. Hon trycker ner ansiktet i jackan på mig medans hon grinar och hoppas antagligen på att när hon tittar upp igen så ska det bara ha varit en väldigt läskig dröm. (För visst är det fruktansvärt när folk är trevliga och hälsar på en). Såhär har det varit nu i några månader och det börjar nästan bli lite väl konstigt nu eftersom att hon är med så ofta och lämnar och hämtar men endå är livrädd varendaste gång gång.

 

MEN plötsligt så händer det...som man brukar säga. Idag när vi skulle hämta hem Emilia efter en dag på förskolan och de var ute på gården och lekte sprang Ella bara iväg till Emilia och struntade i mig helt och hållet, där stod jag kvar helt paff och såg säkert ut som en fågelholk. Sedan sprang hon till rutschkanan och ville åka den, gick fram till några andra barn och satte sig brevid på huk och kollade vad de pysslade med medans jag stod en bra bit bort (forfarande som en fågelholk). Våran lilla mes kanske äntligen har fattat att det kanske inte är så livsfarligt på Emilias förskola trotts allt. Att man faktiskt har väldigt roligt där. Man får iallafall hoppas att hon fattar det för efter sommaren smäller det, då är det dags vare sig hon vill eller inte att börja förskolan.

 

Med oss hem idag fick jag en väldigt stor bukett blommor...? som Emilia plockat så fint till mig. Så nu står den fina buketten med maskrosor på skänken ute i vardagsrummet och piffar upp hela hemmet. Så fint så.

 

Efter att vi lagat middag och ätit blev den en lång stund ute på lekplatsen med tjejerna som vägrade att följa med hem sedan när jag hotade med att klockan var mycket och att de skulle få bada om de snällt följde med mig hem, sagt och gjort, efter badet var det kvällsmat, bolibompa, tandborstning och hopp i säng. Båda tjejerna somnade på mindre än 5 min. Lyxigt och väldigt ovanligt. Så nu blir det plugg resten av kvällen för en mycket trött mamma som helst av allt hade velat lägga sig för natten nu jag med. Men det funkar tyvärr inte alltid så. Imorgon är det skola igen och jag får kissa ifred igen iallafall utan publik. Något possitivt att se fram emot åtminstånde.

 

Imorse eller rättare sagt inatt fick Ella för sig att vakna 04.35??! Hur pigg som helst satt hon upp i sängen och gjorde killi kill och skrattade högt när hon kittlade Christian i ansiktet. Själv vände jag mig bara om drog täcket över huvudet och ville bara dö när jag såg vad klockan var. Efter att hon lekt en stund somnade hon äntligen om och sov fram tills att klockan ringde och det var dags att gå upp och göra oss iordning för att lämna storasyrran på förskolan.  

 

Idag är jag ledig ifrån skolan och därför har Christian gått in och jobbar hela dagen idag från 8 till 23 ikväll. Så idag är det bara jag och tjejerna hemma. Just nu sover Ella middag vilket är den enda någorlunda lugna stunden på dagen så jag tänkte sätta mig och försöka läsa lite kurslitteratur innan damen vaknar igen och det är fullt fart igen som vanligt. För lediga ifrån skolan är vi inte dirket utan tanken är egentligen att man ska vara hemma och studera hela dagen men det är inte alltid så lätt att få ihop det så när man har små barn hemma och man måste jobba för att få ihop pengar. Jag får plugga så mycket jag bara orkar och kan ikväll när de somnat istället.

 

 

Igår var vi bjudna hem till våra vänner Camilla och Patrik som bor ute på Tjörn. Det är så mysigt att åka ut till dom för de bor verkligen på landet till skillnad ifrån oss. De har hästar, kor och stora åkrar utanför så långt ögat kan nå. Det är verkligen jätte vackert. Deras stora flicka Alicia och Emilia har lekt ihop sedan de var små bebisar så de är alltid lika glada när vi träffas och igår lekte de verkligen hur fint som helst tillsammans. Ella försökte haka på så gott hon kunde och kom bara ut till oss vuxna då hon ville sitta i knät och vila en stund eller klappa Alicias lillebror Wille innan de var dags att springa efter de stora tjejerna igen. Det var full fart hela dagen och vi fick även hälsa på och klappa de små kalvarna som Camillas pappa har en bit bort ifrån huset. Flickorna tyckte att det var hur spännande som helst och var inte alls rädda som deras fega morsa (jag). Eftersom att det blåste näst intill storm igår blev det även lite drakflygning för flickorna (läs. papporna). Sent på kvällen efter en heldag med massor av bus, lek och mat satte vi oss i bilen och åkte hem. När vi kom hem gick Ella och jag och la oss direkt och somnade på två sekunder medans Emilia och pappa var uppe och hade lite mys för sig själva vilket är det bästa Emilia vet att få vara uppe sent. Stora tjejen.

 

Nu efter ett ganska långt uppehåll ifrån skrivandet här inne har jag ofta fått höra tjat ifrån min familjs sida att jag måste in och uppdatera bloggen oftare. Så sagt och gjort nu ska jag försöka att skärpa till mig lite och försöka komma igång med bloggandet igen. Nu är det en månad sedan sist och det har hänt en hel del.

 

Just nu är det Christian som är pappaledig och hemma med flickorna på dagarna, själv har jag börjar plugga igen. Det blev så pga. att de har ändrat i min studiegång medans jag varit mammaledig och jag behöver därför ta "igen" en kurs som numera ligger i termin 1 som jag redan läst klar innan jag blev mammaledig. Den kursen som jag då läste under termin 1 har de flyttat till termin 2 (som jag kommer att läsa senare i höst) och kommer därför att ha en månads "uppehåll"  i december då jag redan läst den kursen. Lite konstigt kanske men kort sagt är jag inne nu hela Maj månad och läser en kurs och sedan är jag fortsatt föräldra ledig hela sommaren fram tills september innan jag kör igång helt igen med mina studier då Ella har börjat på förskolan.

 

Jag tycker det är hur roligt som helst att plugga igen och har längtat som bara den. Att få komma hemifrån lite och få vara utan barnen och träffa andra människor och bara få vara mig själv och inte mamma Hanna. (Kissa ifred på skoltoaletten utan att någon står brevid och tittar) Jag tycker att det känns som om jag varit mammaledig i en evighet nu med tanke på att det bara var 6 månader mellan mammaledigheten med Emilia och innan Ella kom. Därför tycker jag tyvärr inte alls att det alltid varit jätte roligt nu det senaste utan nästan längtat tills Ella börjar på förskolan och jag får börja min skola igen så att man kommer i de vardagliga rutinerna igen. För det är verkligen inte detsamma att bara ha ett barn och vara mammaledig till att ha två barn varav en går i förskolan och ska lämna/hämtas och allt runt omkring. Två barn som vill ha ens uppmärksamhet och två barn som kanske är trötta och griniga. Det tar på krafterna på ett helt annat sätt. Jag brukar säga att man vet inte hur det är att ha barn förens man har minst två. (De som skaffar ännu fler måste vara knäppa) Nej skämtosido. Visst är det underbart att få vara hemma med sina barn men ibland behöver man paus ifrån det också och det känner jag nu att jag behöver mer än någonsin. Här hemma njuter Christian för fullt över att få vara pappaledig och hemma med flickorna för första gången och tycker att dagarna går alldeles för fort och vill inte alls tillbaka till jobbet i juni. Så just nu är vi båda väldigt nöjda över hur livet ser ut . Även flickorna är glada över att ha en pigg och glad pappa hemma som leker och busar medans deras trötta och sletna morsa är i skolan och "andas och hämtar nya krafter". Sedan är det så härligt att komma hem efter en dag i skolan igen och få krama om flickorna som man då har hunnit sakna en hel dag. Detta behöver vi hela familjen.

 

Nu får vi bara hoppas att denna gländje och possitiva känska för skolan och pluggandet  håller i sig i 3 år till som jag har kvar utav min utbildning.