Åter igen dags igen

Nu efter ett ganska långt uppehåll ifrån skrivandet här inne har jag ofta fått höra tjat ifrån min familjs sida att jag måste in och uppdatera bloggen oftare. Så sagt och gjort nu ska jag försöka att skärpa till mig lite och försöka komma igång med bloggandet igen. Nu är det en månad sedan sist och det har hänt en hel del.
 
Just nu är det Christian som är pappaledig och hemma med flickorna på dagarna, själv har jag börjar plugga igen. Det blev så pga. att de har ändrat i min studiegång medans jag varit mammaledig och jag behöver därför ta "igen" en kurs som numera ligger i termin 1 som jag redan läst klar innan jag blev mammaledig. Den kursen som jag då läste under termin 1 har de flyttat till termin 2 (som jag kommer att läsa senare i höst) och kommer därför att ha en månads "uppehåll"  i december då jag redan läst den kursen. Lite konstigt kanske men kort sagt är jag inne nu hela Maj månad och läser en kurs och sedan är jag fortsatt föräldra ledig hela sommaren fram tills september innan jag kör igång helt igen med mina studier då Ella har börjat på förskolan.
 
Jag tycker det är hur roligt som helst att plugga igen och har längtat som bara den. Att få komma hemifrån lite och få vara utan barnen och träffa andra människor och bara få vara mig själv och inte mamma Hanna. (Kissa ifred på skoltoaletten utan att någon står brevid och tittar) Jag tycker att det känns som om jag varit mammaledig i en evighet nu med tanke på att det bara var 6 månader mellan mammaledigheten med Emilia och innan Ella kom. Därför tycker jag tyvärr inte alls att det alltid varit jätte roligt nu det senaste utan nästan längtat tills Ella börjar på förskolan och jag får börja min skola igen så att man kommer i de vardagliga rutinerna igen. För det är verkligen inte detsamma att bara ha ett barn och vara mammaledig till att ha två barn varav en går i förskolan och ska lämna/hämtas och allt runt omkring. Två barn som vill ha ens uppmärksamhet och två barn som kanske är trötta och griniga. Det tar på krafterna på ett helt annat sätt. Jag brukar säga att man vet inte hur det är att ha barn förens man har minst två. (De som skaffar ännu fler måste vara knäppa) Nej skämtosido. Visst är det underbart att få vara hemma med sina barn men ibland behöver man paus ifrån det också och det känner jag nu att jag behöver mer än någonsin. Här hemma njuter Christian för fullt över att få vara pappaledig och hemma med flickorna för första gången och tycker att dagarna går alldeles för fort och vill inte alls tillbaka till jobbet i juni. Så just nu är vi båda väldigt nöjda över hur livet ser ut . Även flickorna är glada över att ha en pigg och glad pappa hemma som leker och busar medans deras trötta och sletna morsa är i skolan och "andas och hämtar nya krafter". Sedan är det så härligt att komma hem efter en dag i skolan igen och få krama om flickorna som man då har hunnit sakna en hel dag. Detta behöver vi hela familjen.
 
Nu får vi bara hoppas att denna gländje och possitiva känska för skolan och pluggandet  håller i sig i 3 år till som jag har kvar utav min utbildning.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback