Den första veckan har bara flugit förbi. När vi kom hem från sjukhuset första dagen var Emilia väldigt skeptiskt mot lillasyster och var väldigt mammig och väldigt känslig och blev jätte ledsen så fort vi sa till henne om någonting. Hon fick flera utbrott och skrek och grät tex. när vi skulle sova middag och hon slängde iväg sin vällingflaska så att den flög över hela rummet, nappen flög den med och jag tänkte bara "shiit, vad har vi gjort egentligen?!" Vi som var så säkra på att Emilia skulle bli överlycklig över at få ett litet syskon men blev istället bara arg och ledsen. Mig ville hon inte ens titta på utan varje gång jag försökte prata med henne grät hon och skrek "neeej" och vände sig bort ifrån mig. Jag fick inte ens röra henne. Jag var helt paff för Emilia har aldrig gjort å mot mig förut någonsin. Jag var väldigt nära på att börja gråta jag med för jag kände mig så maktlös och frustrerad. Jag minns att Christian och jag bara tittade på varandra helt chockade och visste inte riktigt vad vi skulle ta oss till medans Emilia bara grät. Efter ett bra tag somnade en väldigt tröttnoch ledsen Emilia och när hon vaknade verkade det mesta vara glömt och Christian och jag kunde andas ut. Hela resten av dagen/kvällen tippade vi på tå här hemma för att Emilia inte skulle få ett liknande utbrott igen. Men tack och lov blev det inga fler utbrott. Det kan inte ha varit lätt att ha haft mamma och pappa helt för sig själv hela sitt liv och fått all uppmärksamhet i världen och plötsligt en dag kommer mamma och pappa hem med en ny liten bebis som dom gosar och pussar på och man är inte längre den enda som står i centrum.
Nu en vecka senare är Emilia världens gulligaste och snällaste storasyster som gärna vill pussa och gosa med sin lillasyster och hjälpa till med det mesta. Så fort Ella blir ledsen springer Emilia dit och ska "trösta" henne. Emilia har nog förstått nu att vi älskar henne precis lika mycket som vi gjort innan och att det inte är så farligt men en lillasyster trots allt. Tack och lov! Den dagen räckte gott och väl för att ge mig ett par gråa hårstrån.
