Skräckresan hem från Turkiet

Resan hem från Turkiet igår blev allt annat än lugn. Jag som redan är flygrädd blev ju inte mindre rädd efter detta som hände oss. Först blev vi upphämtade av bussen på hotellet som skulle ta oss till flygplatsen i Antalya. Bussturen tog oss strax under 2 timmar. Emilia sov halva vägen dit och resten var hon glad och snäll så det var absolut inga problem alls fast det var varmt och trångt i bussen. Väl på flygplatsen checkade vi in och lämnade in väskorna, gick och kikade runt lite i taxfree butikerna och köpte present till Emilias farbror Patrick som fyller år nu på Lördag. Efter en stund var det dags att gå på vårt flyg. Emilia och jag fick fönster plats, Christian satt bredvid och bredvid honom satt en trevlig man ifrån samma hotell som oss som var där med sin familj. Vi lyfte och allt var bra, inga konstigheter än så länge. Lite senare började flygvärdinnorna dela ut dricka på planet som vi skulle ha till maten när någon plötsligt säger i högtalarna "Om det finns någon läkare ombord eller sjukvårdskunnig var vänlig och kom bak i planet vi behöver er hjälp genast!" Mannen som sattbrevid Christian ber honom hålla sin dricka och springer bak för att hjälpa till. Vi satt väldigt långt fram i planet men när man tittar bak ser man att dom börjat med hjärt och lugnräddning på en person som ligger ner i mittgången i planet. Alla blev jätte oroliga ombord på planet och undrar vad det är som egentligen händer. Efter en stund säger kaptenen i hötalarna att vi alla måste sätta oss ner och spänna fast oss eftersom vi måste nödlanda i Rumäninen pga. av olyckan på planet. Under hela landningen som tog ca 30 min är det flera som är kvar vid den sjuke och fortsätter att försöka få igång hjärtat igen med hjärt och lugnräddningen. Vi landade i Rumäninens huvudstad Bukarest och med en gång när planet stod still kom det ambulanser körandes i ilfart och gick ombord. Vi stod stilla i lite mer än 1 timma och alla var tvungna att sitta stilla i planet medans dom arbetade för fullt där bak. Mannen som suttit bredvid oss kom och satte sig igen när ambulanspersonalen tagit över och berättade för oss att det var en kvinna i 50 års åldern som bara säckat ihop och att hjärtat stannat på henne och att det tyvärr inte gått att rädda hennes liv trotts upprepade försök. Flera satt och grät på planet och var tagna av vad som hänt. Det var väldigt mycket barn med på hela planet och jag är bara så glad att vi satt långt fram och slapp se det fruktansvärda som hände där bak och att Emilia fortfarande är så liten och inte förstod något av det som hände. Inget barn ska behöva se något sådant hända. Efter 1 timma tog dom av den avlidna kvinnan på planet och även hennes dotter som hon rest med och vi tankade om planet och fick lyfta mot Göteborg igen med 2 timmar försening. Tagna och väldigt trötta efter allt var vi alla glada över att vara hemma i Sverige igen. Men kan inte sluta tänka på den stackars dottern som blev lämnade kvar på ett sjukhus i Rumäninen med sin döde mammas kropp. Vilket otroligt tragiskt och sorligt avslut på sin semester. Senare hemma på kvällen fick jag höra av en gammal klasskamrat till mig att dottern till den avlidna kvinnan på planet varit hennes barndomsvän. Då fick man ännu mer ont i mage igen. Tänk vad världen är liten och vad skört livet kan vara. Att en helt vanlig semester som ska vara rolig och ett minne för livet kan sluta i en sådan tragedi för en del. Man ska verkligen ta vara på de man älskar.
 
 

Kommentarer
Hanna Of Sweden säger:

usch!! ja, verkligen tragiskt och vilket hemskt avslut på semestern för dem... :(

ni ser iaf ut att ha haft en toppenresa! ^^ underbara bilder iaf...

trevlig midaommar,
kram Hanna

2013-06-20 | 13:46:31
Bloggadress: http://hannaofsweden.se/
Anna säger:

Fy vad hemskt =(
Fruktansvärt!

Skönt att ni kom hem helskinnade i alla fall.

Sv; Vi ska till andra kusten, Sarigerme heter det..ett litet ställe.. 20 minuter från Dalaman-flygplatsen.. Bamseklubb och hela kittet =)
Första gången vi åker med Fritidsresor...var ni nöjda?
Kram

2013-06-20 | 22:59:37
Bloggadress: http://mammatillelvira.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback